Fritidspedagogik.se

mars 29, 2012 Lämna en kommentar

…tar all tid. Denna blogg kommer att läggas ned.

Kategorier:Utbildning

Östberg med mera

november 18, 2011 Lämna en kommentar

Lite tomt med text här ett tag. Den hoppade över till fritidspedagogik.se.

Läs om vårt besök på utbildningsdepartementet. Fritidspedagogik.se och tidningen fritidspedagogen. Även i DN 16/11.

20111118-084651.jpg

Kategorier:Utbildning

Fritidspedagogens nya kläder

november 8, 2011 Lämna en kommentar

Kejsarens nya kläder

Ja, ni vet hur historien går. Skräddaren syr inga nya kläder till kejsaren som i sin tur inte vill uppfattas som midre begåvad genom att påpeka detta. Kejsaren säljer sitt egna förnuft till förmån för de nya fina ”kläderna” som andra hävdar sig se. Och lite samma sak sker i skolväsendet just nu. Fritidspedagogens nya kläder är lärarrollen. lärarförbundet har hävdad det i många år. Alla är lärare. Skollagen knuffar väl mer eller mindre alla åt det hållet. Själv står Björklund som sagans skräddare i sin gamla oföränderliga militärskrud. Bokens sensmoral symboliserar hur människor anpassar sig till gruppen, även om det är uppenbart för dem själva att gruppen har fel.

Vare sig vi tar på oss de nya kläderna – eller låter bli. Så står vi här nakna. Avklädda den yrkeskappa vi en gång bar. Så vi står inför ett val. Ska vi ta på oss de nya kläderna (och fortsätta vara nakna), ta på offerrocken eller sy våra nya kläder själva?

Jag förslår det sista. Somliga av oss ska trots allt bära kläderna i 30 år till. Om vi får. Men det börjar bli dags att skrida till verket. Makten och nyckeln till framtiden ligger i våra egna händer. Jag vägrar tro något annat.

Till Maria och alla andra föräldrar till barn i den svenska grundskolan

oktober 31, 2011 1 kommentar

Hej Föräldrar till barn i svensk skola och skolbarnsomsorg.

Om du som förälder känner igen dig i dagens skola så är det inget bra tecken. Vi borde kommit längre.

Tyvärr har rådande utbildningspolitik jobbat starkt för ett steg bakåt i tiden. Jan Björklund som symbol för denna politik har slängt sig med begrepp som ”flumskola” en hel del, där Björklund i sin tur haft Fritidspedagogen som symbol för detta känns det som. Det är i alla fall fritidspedagogen han och utbildingsdepartementet devalverar i den nya skollagen medan tex. lärare ska få större karriärsmöjligheter, lektorstjänster och legitimation.

Lite i smyg och tystnad har detta skett. Fritidspedagogen har under en längre tid blivit av med, eller aldrig fått, befogenheter att jobba i likvärdig samverkan med den etablerade lärarkåren. Nu i den nya skollagen är inte Fritidspedagogen längre den självklara professionen att bedriva fritidshemmets verksamhet. Istället premieras lärare och förskollärare att ansvara och bedriva den. Fritidspedagogen flyttas successivt ned i leden till att nu vara ”övrig personal”.

Låt mig som fritidspedagog ge dig som förälder en möjlig utveckling och konsekvensanalys av dessa förändringar (eftersom utbildningsdepartementets egen inte går att finna . Kanske den aldrig skrevs.)

Fritidspedagogen med sin fritidspedagogik har tillfört en tämligen platt och tvådimensionell skola dynamik. Med ett kompletterande arbetssätt, under den obligatoriska skoldagen, har fritidspedagogiken bjudit ditt barn andra infallsvinklar på kunskap och sett andra vägar till lärande än den tänkta traditionella skolundervisningen. Dynamisk pedagogik med en större näsa och uppskattning för det kreativa, lekfulla och divergenta i ditt barns lärande. Med fritidspedagogens intåg i skolan kom en samlad omsorg över hela dagen. Någon som kunde fokusera på hur ditt barn mår i en skola som allt mer fokuserar på vad ditt barn kan och vet. I fritidspedagogen fick du som förälder en närmare relation till ditt barns dag och en yrkeskår som gjorde glappet mindre från förskolan.

Fritidsverksamheten, den ditt barn befinner sig under eftermiddagen efter skolans slut har fokuserat på omsorg, ditt barns intressen och möjligheten till att hitta ett nytt intresse. Nu pratar de nya reglerna om undervisning på fritidshemmet och läxläsning på fritidstid.

Fritids är med politiska piskor påväg att bli en förlängd skoldag där omsorg, rekreation och ditt barns egna behov kommer att nedvärderas. Det omätbara ska ut. Kreativitet, estetik, handens skapande, kroppens uttryckssätt via dans och rörelse. Det som inte är mätbart går inte att systematisk kvalitetssäkra. Lite så går den vemodiga polkan fram i marsch-takt.

Har du ett barn vars starkaste egenskaper går att finna inom det estetiska-kreativa spektrat skulle jag vara orolig. De är de första och största offren i den svenska ”kunskapsskolan” som famlar i mörkret efter vad som fått oss att halka efter.

Har du ett barn som lär sig bäst genom att göra/praktisera/uppleva? ( för att ev. sen läsa mer om…) Även där har vi ett offer på standardiseringens altare.

En skola utan fritidspedagoger blir lätt platt och odynamisk. Fritidspedagogiken har ”räddat” många barn genom åren. Alla de som inte har passat in i skolans form och norm. Alla de som varit kompetenta utanför läroplanens mål och värden. ”Kunskapsskolan” i sin torraste form passar kanske 20% av barnen i sin egenart. Dessa 20% komma att ha stor fördel genom hela sin skolgång och kanske vidare i livet för att de passade in i skolans form. Alla andra barn riskerar bli offer för en skola som inte anpassar sin form efter varje barns egenart (om de inte räddar sig själv – eller någon annan finns att lotsa dem fram).

Det blir som att acklimatisera pingviner till Boston, Massachusetts. Man kan få det att funka men alla kommer inte att må bra och få kommer att nå sin fulla potential.

Som förälder borde du känna till vart utvecklingen kan komma att bära. Prata med ditt barns fritidspedagoger om detta. Läs gärna själv den nya skollagen och behörighetsförordingen. Kanske kan Du vara till hjälp. Kanske kommer fritidspedagogen att behöva din hjälp att bilda opinion en vacker dag.

Tack för att du tog dig tid att läsa. Det handlar om mig och dina barn.

Liten text med högre förväntningar på Sveriges skolledare mfl.

oktober 30, 2011 1 kommentar

Liten text med högre förväntningar på Sveriges skolledare mfl.

Som skolledare och ytterst ansvarig för verksamheten på skolor runt i landet måste fritidspedagogens öden ha diskuterats. Kan man tycka. Och på samma sätt som jag saknat Sveriges lärare i denna fråga har skolledare fyllt debatten tjock med massiv tystnad.

Det känns som att de enda som berörs av detta är fritidspedagogen samt en och annan förskollärare och danslärare som tagit någon slags ställning.

Vad betyder det?
Att ingen förstår konsekvensen av behörighetsförordningens intåg?
Att Ingen bryr sig om det hela?
Att alla tycker det är bra?

Vad betyder denna tystnad?

Fritidspedagogen väsnas på i sociala medier , på något torg i demonstration och med diverse insändare och texter till media. Och responsen är samma tystnad. Någon politiker här och där tar bladet från munnen – men den stora rubriken uteblir.

Rossana Dinamarca är den som syns mest frekvent i debatten, nu senast i GP med en artikel om att fler fritidspedagoger måste anställas.

Men åter till de tysta skolledarna. Vet de vad detta innebär? Allmänt hävdar fritidspedagoger landet runt att deras närmsta chef har dålig eller ingen koll på fritidshemmets uppdrag. Men det går och andra sidan som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Från Jan Björklund via utbildnlngsdepartementet förbi lokala politiker och förvaltningar ned till skolledarna. Denna negligering och ointresse för fritidspedagogerna är skrämmande.

Individer som beter sig så mot varandra blir lätt anklagad för att särbehandla på ett kränkande sätt eller för att tillämpa härskartekniker.

Vem ska vi kräva mer av?
Alla, förstås. Men något vart lägger politiken ribban för hur viktig man anser att fritidspedagogen är. Hade Jan Björklund velat utveckla fritidspedagogiken istället för att nedmontera den hade han lätt kunnat göra det. Men medan Björklunds ena hand vilar tungt mot katedern lockar den andra unga lärare med lektorstitlar och karriärsmöjligheter. Möjligen på bekostnad av pengar som kunde satsats på fritidspedagogen. Borde vi inte först hjälpa den som kanske har det sämst?

Men om nu inte politiken tänker ta ansvar. Vem ska då göra det? Skolledarna, naturligtvis. Det rektorsutbildas rektorer mer än någonsin. Utbildningen har 3 grundstenar;
Skoljuridik och myndighetsutövning
Mål- och resultatstyrning
Skolledarskap

Jag ser inte att fritidshemmet har plats däri. Det kanske det har. Men ingen vart jag kan se omnämns fritidshemmet i utbildningen.

Men kanske ur ett eget intresse då?
Tyvärr tycks skolledare vara nöjda så länge kunden (föräldrarna) är nöjda. Undantag finns.

Men kanske om skolledare landet runt krävde lite mer för fritidshemmets räkning? Skulle politiken lyssna då?
Någon mer än fritidspedagogerna måste slå ett slag för – och ta ställning.

Jag saknar fackmedlemmarnas solidaritet.
Jag ser inte någon skolledare ta strid för fritidspedagogen.
Men jag ser yrkeskårens eget engagemang. Samtidigt oroar jag mig för att debatten blir för intern.

Fritidshemmet och fritidspedagogen måste prioriteras högre. De enda som förlorar mer än oss själva är barnen.

Spontan Halloween-basket.

oktober 28, 2011 Lämna en kommentar

Spontan Halloween-basket.

Kastad handske till Jan Björklund

oktober 28, 2011 1 kommentar

”Att ställa krav i skolan är att bry sig”. De orden kommer från Jan Björklunds hörna på regeringen hemsida. Ja, så är det nog ibland. Nu verkar det som att det bara är i skolan det ska ställas krav. För många är de fritidspedagoger som försökt kontakta Jan Björklund via e-post, sociala medier och brevledes. Ingen får några vettiga svar. Den 27/10 publicerade vi på fritidspedagogik.se en text av Mikael Andersson som berör arbetet kring behörighetsförordningen. En sådan förordning borde man också ställa krav på. Om man bryr sig. Som utbildningsminister borde Jan Björklund brytt sig lite mer.

Fritidspedagogen och fritidspedagogik.se-skribenten Mikael Andersson har i sina efterforskningar inte någon vart påträffat en konsekvensanalys rörande barnen i detta beslut. Om vi bryr oss om barnen borde vi ställa krav på en sådan analys.

Sverige har sedan man ratificerade Barnkonventionen lagt ned ansenligt med pengar för att sprida och befästa denna. Dock väljer man själv från riksdagens håll via utbildningsdepartementet att högaktningsfullt strunta i den 3:e artikeln ur konventionen som säger: Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.

Hur vet man om barnets bästa kommer i första rummet om den enda analys som görs av ett beslut är den ekonomiska aspekten? Hur vet regeringens utredare hur barnen i verksamhet kommer att påverkas?
Detta beslut berör över 80% av alla barn mellan 6-9 år i landet. Jag bryr mig om dessa barn. Det borde Jan Björklund också göra. Det hela känns slarvigt och oengagerat.

Krav ska vi också ställa på vårt fackförbund Lärarförbundet. Någon vart kan jag tycka att facket som vår centrala organisation borde bevakat våra intressen lite intensivare. Denna brist i utredningen är inte heller något som facket använt i sina förhandlingar.

Jan Björklund jag vågar påstå att jag talar för alla fritidspedagoger när jag uppmanar dig att skriva en replik till Mikaels text på fritidspedagogik.se. Kanske bryr du dig inte om landets fritidspedagoger – men kanske alla de våra barn som befinner sig dagligen i den verksamhet som du och ditt departement reglerar. Om du gör det – når du oss på info@fritidspedagogik.se

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: